En ny rapport från Samhällsnytta AB vid Karlstads universitet visar att den evidensbaserade metoden Individanpassat stöd till arbete, IPS, inte används så brett som den skulle kunna göra. Rapporten föreslår tre nationella åtgärder för att fler personer ska kunna ta del av insatserna.

IPS är en metod för arbetslivsinriktad rehabilitering för personer med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning. Målet är att individen snabbt ska få ett jobb och det stöd som behövs för att kunna behålla det. Till skillnad från många andra insatser ligger fokus inte på lång arbetsträning, utan på att komma ut i arbete direkt, med stöd utifrån individens egna behov och utifrån hur myndigheternas ansvar är uppdelat.

Samhällsnytta AB ska inom ramen för ett forsknings- och utvecklingssamarbete, FoU, med Socialstyrelsen genomföra en systemanalys av de omfattande reformer som på senare tid har genomförts inom socialtjänstens område.

Analysen ska identifiera reformernas syfte och se hur de hänger ihop. Följande frågor ska tas med:

Samhällsnytta AB inleder ett forsknings- och utvecklingssamarbete, FoU, med Socialstyrelsen med fokus på den nya samsjuklighetsreformen, som riksdagen beslutade om den 15 juni 2026.

Reformen handlar om att säkerställa ett mer samordnat stöd till personer som har skadligt bruk eller beroende och samtidigt har andra psykiatriska tillstånd. 

– Det här är ett viktigt steg mot att skapa ett mer samordnat och personcentrerat stöd. Reformen innebär ett nytt sätt att organisera välfärden, och det kräver både nytänkande och nära samverkan mellan olika aktörer, säger utredare Anders Printz som tidigare även ledde arbetet med samsjuklighetsreformen. 

Erfarenheter från projektet Helhetsenkelt tas nu vidare tillsammans med Statskontoret i arbetet med vägledning för konsekvensutredningar. Det innebär att metoder som Samhällsnytta AB har utvecklat för att synliggöra lantbrukares vardag, variationen mellan olika gårdar och den samlade regelbördan, förs in i ett arbete med betydelse för hela statsförvaltningen.

Bakgrunden är att lantbrukare ofta får komma till tals först när nya regler redan är färdiga. En ny rapport från Helhetsenkelt, som drivs av Samhällsnytta AB vid Karlstads universitet, visar hur ett annat arbetssätt kan ge bättre beslutsunderlag redan tidigt i regelgivningsprocessen.